SVEN-HANSEN.DK - Mit liv - Mitt liv - My life

Svenska 6

  Som åskådare satt man med bara en enda djurhållare som enasta "skyddsräcken" för ormarne. Manegen är ca. 6-7 meter i diameter. Om en orm rymde från pojken, var det bara att den dras tillbaka. Speciellt en "Racer Viper" var smart när dnt nästan hoppade över golvet, vad den gjorde hela tiden. Tror nog att erkänna att hårstråna styvnada på benen, så att du knappt rört golvet.  Efter showen fant jag Bangkoks centrum igen.

  Och här liksom på andra ställen, hade jag mina vandringar, den ena kilometer efter den andra, som för mig runt i staden, där jag också ger mig in i bakgatorna och gränder där de aldrig sett en turist förut, med 46 i skostorlek.

  Men det är svårlösta, eftersom barnen skrattade åt min annars perfekta utseende, allt medan jag släcka törsten med en iskall öl. Jag presenterades också en spiskort på Thai, där jag inte ville falla igenom, men bara pegada med min korv på några teken på spismenyn och försökte att se mycket lokal ut. Har ingen aning om vad jag beställde, men det smakade fantastiskt, utom en av såsen som hade lite för mycket turistkryddor.

  Trafiken är nära obehagligt nära här i Bangkok. En resa på bara 15 km tog nästan 2 timmar, så om jag kunnat tyda tecknen, kan jag lika väl ha gått ut här. Men nu var jag här på "Samutprakarn Crocodilefarm" som är den största i sitt slag, med upp till 30.000 krokodiler, om vi får tro broschyren. Jag kontrollerada inte, men de är överallt, tillsammans med lejon (hör hemma i Afrika, eller hur?), tigre, ormar, apor och fåglar.

  Här är min egen åsikt, där jag tror är inte rättvist att en 6-meters saltvattenkrokodil måste böja svansen, för att leva i en betong låda och på ett gård på ca 50 kvm., skall leva 200 1-åriga krokodiler. Och en fullvuxen Bengalisk tiger kommer att dela 5-6 kvm. med en liten hund. Ja, det finns fan för lite utrymme så att djuren kan leva ett värdigt liv.

  Det fanns också en show där en Thailändsk man bryter lite med en Krokodil och sticker huvudet i någon annans mun och drar några andra i stjärten så att de blir gala. Och sedan slår  han dom i huvudet med en käpp, konstig idé. Jag hade gerna sett honom göra detsamma, med en av de vuxna på 7-8 meter. Så hade han inte handlat så länge med käppan. 

  Där fanns också en avdelning med "freaks". Krokodiler med tilltagande böjd rygg, manglanda svans och andra defekter. Dessa djur var givetvis mycket mindre utrymme än normalt. Det kan mycket väl vara så att jag är lite känslig, men jag fick en dålig smak i munnen, för att se hur vi människor (mycket smarte, jaaa) behandlar djur där inte får en chans att leva livet som de borde. Och ja, jag köpte även en biljett för att komma att se, men jag var inte beredd på det här.

  Planet avgår först vid midnatt, men jag är också i god tid så jag kan hitta mig en kall dusch på flygplatsen. Ja, tänkte jag då.  Men det finns inga badmöjligheter i Bangkok flygplats. Verkar lite dåligt, men kanske det kommer en tid i framtiden. Jag har svettas bra i dag och i kväll i den tryckande värmen här. Inget att göra åt det, förutom att hitta en kaldluft kanal och stannar där tills vi kallas till flygplanet.

  Slutlig avgång med utsikt 11½ timmes flygresa för en stor del äger rum över Sovjetunionen. Kan inte se någonting, men får veta att vi kommer i närheten av Moskva, så jag undrar om den röda man går på djupet i radarn om vi nu skulle vara spioner? Det kommer att serveras några goda måltider och jag tittar på något av en tråkig film, när jag inte sover, som lyckades i 6-7 timmar tror jag.

   I de vakna timmar, får jag en liten tanke på erfarenheterna i Bangkok. Min tunna kassakistor smala verkligen bara 5 dagar, men jag tror att jag hade sett mycket ändå och pratade med många människor. Bör staden ses igen? Så definitivt  och jag undrar om det inte händer en dag, kanske på väg någon annanstans, så intryckkene blivar fullständiga för denna stad med sevärdheter dygnet runt.

  Kaptenen berättar att det endast är 15 minuter till Kastrup, så att säkerhetsbältet måste dras åt tills den sista sekunden när hjulen tar banan. En gammal dröm har gått i uppfyllelse för mig.

7. Augusti 1987  –  Jag har rest runt Jorden! 

  In till Gaten, tar handväskan och sedan ner och finnar mina resväskor på bandet. Otroligt mycket jag har fyllt i dem och lika otroligt att jag inte har varit tvungen att betala ytterligare avgifter för övervikt nogenstans. Jag hade varit rädd lite eftersom jag inte hade några pengar kvar och jag har använt altt, bara på nära 200 kronor jag av en eller annan anledning har haft sparada i plånboken sedan jag lämnade Danmark för 4 ½ månad sedan. Bra, så hade jag pengar till en taxi hem till Hjortekær och en gång fin Dansk födelsesdags  frukost samman med min mama.
 

  Jag hade skickat ett vykort från Australien till Poul Villy, som var drevschef på De Blå Bussar i Holte, som jag valde att åka till idag och var lite hungrig efter ett jobb. Så jag ringde honom och hörde att han hade fått min hälsning. JaJa och det fanns ett jobb till mig och han gjorde verkligen satsa på att jag kunde starta måndag. Superfin! Det kunde inte vara bättre för min plånbok och jag såg fram emot att tjäna lite pengar igen, nu var det sugs helt platt efter resan ut i världen.

  Trevligt att Poul Villy hade jobb åt mig så jag kunde ha gett mitt bankkonto, en konstandning efter resan. Så var det vardag igen, med buss service och livat vid, bland annat Vejlesø i Holte, med vänner och motorcyklar. Och just fint med en Dansk höst, efter hettan i Australien och framför allt Thailand, som kan döda enn, om Du flyttar runt för mycket.

Fortsätter i mappen Svenska 7